Bekämpning av jättebalsamin

Impatiens glandulifera, Impatiens parviflora

Om jättebalsamin & blekbalsamin

Jättebalsamin och blekbalsamin är ettåriga, snabbt spridande växter inom samma släkte (Impatiens). Jättebalsamin är betydligt större och mer dominant, medan blekbalsamin är mindre och oftast mer diskret i sitt växtsätt.

Jättebalsamin har sitt ursprung i Himalaya, medan blekbalsamin härstammar från Central- och Östeuropa samt västra Asien. Arterna introducerades i Europa som prydnadsväxter och har därefter spridit sig i naturen.

I Sverige förekommer jättebalsamin främst längs vattendrag, diken och fuktiga marker, medan blekbalsamin oftare hittas i skuggiga skogsmiljöer och parker. Jättebalsamin är klassad som invasiv främmande art inom EU, medan blekbalsamin generellt bedöms som mindre problematisk.

Båda arterna är invasiva och sprider sig genom frön och kan bilda täta bestånd som konkurrerar ut inhemsk vegetation. Jättebalsamin lämnar dessutom marken bar efter vissning, vilket kan öka risken för erosion. Därför är upprepad och kontrollerad bekämpning viktig, särskilt i känsliga miljöer.

Bilden är tagen av vår artspecialist Lars Salomon från Salmonic i samband med inventering av invasiva arter.

Besök Salmonic

Jättebalsamin Impatiens glandulifera

Blekbalsamin Impatiens parviflora

Varför jättebalsamin är ett problem

Hot mot biologisk mångfald – Jättebalsamin bildar täta bestånd som konkurrerar ut inhemska växter och förändrar livsmiljöer för djur och insekter.

Snabb och kraftig tillväxt – Växten växer snabbt och tar ljus, näring och utrymme från andra växter.

Hög fröproduktion – Varje planta kan producera stora mängder frön, vilket gör att bestånden snabbt ökar.

Kräver återkommande bekämpning – För att hindra spridning måste växten tas bort varje år innan frösättning.

Sprids effektivt – Jättebalsamin sprids via markarbeten, vattendrag och transport av jordmassor.

Bekämpning av jättebalsamin

Bekämpning av jättebalsamin kräver rätt metod och rätt tidpunkt, då växten sprider sig genom riklig frösättning. Insatsens omfattning beror på beståndets storlek och platsens förutsättningar. För ett långsiktigt hållbart resultat behöver åtgärder planeras och genomföras konsekvent.

För samtliga platser krävs rotdragning för hand eller slåtter. Vid mycket stora bestånd kan röjning med röjsåg användas som en kontrollåtgärd för att begränsa tillväxt och spridning. Oavsett vald insats krävs återkommande åtgärder under samma säsong, eftersom växten kan fortsätta växa eller gro i omgångar. Området behöver därför följas upp flera gånger för att säkerställa att jättebalsamin inte hinner blomma och sätta frö.

Kvalitet, riktlinjer och kunskapsunderlag

För att säkerställa hög kvalitet i vårt arbete följer vi principerna för integrerat växtskydd och utformar platsanpassade åtgärdsplaner i varje projekt. Vid arbete inom offentlig sektor utgår vi från Naturvårdsverkets metodkatalog, framtagen tillsammans med SLU, vilket garanterar att våra metoder baseras på aktuell forskning, rekommendationer och beprövad bekämpning.

Naturvårdsverkets metodkatalog

Vanliga frågor om jättebalsamin

De vanligaste frågorna vi får om bekämpning av jättebalsamin

Fakta, lagstiftning och källor:

Jättebalsamin och blekbalsamin är båda främmande arter som kan konkurrera ut inhemsk vegetation. Jättebalsamin är dock betydligt större, växer snabbare och bildar ofta tätare bestånd, vilket gör att den generellt har större påverkan och sprids mer aggressivt än blekbalsamin.

Jättebalsamin sprids genom frön som skjuts flera meter från plantan, så kallad ballistisk spridning, samt via markarbeten, vattendrag och transport av jordmassor.

Nej, jättebalsamin är inte giftig för människor eller djur. Problemet med arten är inte giftighet, utan dess snabba spridning och förmåga att konkurrera ut annan vegetation.

Bekämpning bör ske tidigt under växtsäsongen och upprepas vid behov, alltid innan blomning och frösättning.

Ja, jättebalsamin är relativt lätt att ta bort manuellt, men kräver uppföljning och återkommande åtgärder under samma säsong.